Måndag 25 juli 2011

Vaknade genomsvettig redan halv sex. Det här funkar bara inte.

Läste lite innan det var dags att göra morgon. Det blev lite jobbigt att tvätta sig, för handfatet satt alldeles vid ena väggen, vilket fick till följd att jag otaliga gånger slog i vänster armbåge.

Frukosten blev kanske inte en besvikelse, men inte heller någon direkt glädje. Den var ganska fattig för att vara en hotellfrukost i Sverige. Två sorters frallor och två sorters limpbröd. Ost, ett par sorters skinka och salami till pålägg. Löskokta och hårdkokta ägg. Olika sorters flingor. Ingen sill, ingen äggröra och bacon, inga pannkakor. Kaffet var OK och apelsinjuicen var himmelsk, om den inte var färskpressad så var den i alla fall så nära det går.

Hittade lite broschyrer om vad man kan göra här runtomkring. Det får nog bli lite affärer och Båstad i dag. Vädret verkar tro att det är april. Ena stunden regnar det ordentligt och nästa skiner solen. Även temperaturen verkar tro att det är april…

Strax efter tio gav vi oss iväg mot Båstad och förbi. Där hittade vi lite outlets, bland annat en som hette Mediafyndet och enligt skylten på utsidan skulle här säljas böcker och film. Det var väl i och för sig det de hade minst av, men till slut hittade jag böckerna i alla fall. Dessvärre hade de ett litet erbjudande. Köp fyra böcker för 100 kronor. Det är ju nästan straffbart att låta bli i ett sådant läge. Så fyra pocket blev det, av författare jag aldrig läst tidigare. Bortsett från Nora Roberts, som jag läste en bok av för riktigt många år sedan.

Shoppat på Mediafyndet

Det blev även besök på outleten bredvid, märkeskläder hade de där, och Teddykompaniet, som gör nallebjörnar som är så mjuka att man nästan inte kan slita sig från dem.

Ett litet stopp vid ”Före detta Klippans personalstiftelses” stugby hann vi med. Där har vi ju bott två gånger och det var ett trevligt ställe. Med betoning på ”var”. Stället var nu helt förfallet. Husen hade det inte gjorts någonting med och utemöblerna vid grillen såg ut falla isär bara men petade på dem. Men folk bodde där.

Sedan blev det ett besök inne i Båstad, tyvärr. Där var så mycket bilar och folk att det var nästan omöjligt att ta sig fram. Och tydligen är det så att om man har en SUV eller någon annan stor och fin bil, så får man köra hur man vill och parkera var man vill. Ett annat lite underligt inslag var människor klädda i sommarkläder och gummistövlar som gick upp till knäna. En annan variant var att man var helt klädd i designade fritidskläder, modell hiking. Vi är ju ändå mitt i Båstad. Nog för att det inte är en storstad, men det är inte ödemark och åker här.

Hittade en restaurang där dagens rätt inte kostade 150 kronor, utan en buffé för 75. Det är mer lagom. Mai Thai hette den och precis som det låter så var det thai-mat. Maten var god och det fanns mycket att välja på, åtta varma rätter tror jag det var.

Mai Thai

Efter maten åkte vi vidare till Lågprisladan, där är det alltid kul att göra ett besök. Hittade en del, både nyttigt och icke nyttigt, där.

Shoppat på Lågprisladan

Sedan var vi så trötta i både ben och huvud så vi begav oss tillbaka till Hovs Hallar och hotellet. Då var det 3,5 timme kvar till middag, tid som vi använde till att vila. Vi var rätt möra i benen.

I dag fick vi en räk- och kräftpannacotta till förrätt. Det låter kanske konstigt, men det var riktigt gott. Varmrätten var helstekt fläskfilé med kantarellsås och rostad potatis. Även i dag tog vi en stor fatöl till maten. Efterrätten var en kladdkaka. Mat kan de i alla fall laga här, det står väl helt klart nu efter två middagar. Mättna och belåtna drog vi oss tillbaka till vårt varma rum.

110725

Categories: Inrikes | Tags: , | Leave a comment

Söndag 24 juli 2011

I dag var det då dags att bege sig till Västkusten och Hovs Hallar. Trots mailet från DTF Travel i fredags eftermiddag (lagom tid för att man inte skulle hinna få tag på dem innan de stängde?) om att det inte alls fanns luftkonditionering på rummen, trots att de angett det (de beklagade felet), så såg jag fram emot de här dagarna. Det är alltid härligt att komma tillbaka till havet.

Vid fyratiden var vi på plats, tyvärr fick vi inget rum mot havet, utan mot en innergård, men det ska nog gå bra.

Klappergården

Rummet var jättefint, men kanske lite litet. Det är så litet att det inte ens finns någon garderob, så det går inte att packa upp, utan resväskan måste ligga öppen på golvet. Det tar ju en del av utrymmet som inte finns. I badrummet finns det heller inga hyllor eller liknande, där man kan ställa upp sina saker, så necessären får stå på golvet. Trist och lite besvärligt.

Rummet

Strax före middagen gick vi ut på en liten promenad neråt ”hallarna”, inte ända ner till havet dock. Det får vi spara till en annan dag, när vädret är bättre. Det regnade hela eftermiddagen och kvällen. Kanske inte världens bästa väder för naturupplevelser. Förhoppningsvis blir det bättre…

Middagen hade vi bokat till klockan sex och måltidsdrycken i dag blev varsin stor fatöl, för 49 kronor. Till förrätt fick vi Spickeskinka med getost. Varmrätten var laxfilé med citronsås och kokt potatis. När servitrisen dukade av tallrikarna efter varmrätten frågade hon om vi ville ha kaffe. Javisst, självklart svarade vi, det ska ingå kaffe med kaka efter middagen. Självklart hade de missat det… Vad vi fick var väl inte direkt en kaka, utan mer en efterrätt. Det kan ha varit något slags cheesecake, med chokladmousse, men jag vet inte säkert. Gott var det i alla fall, precis som resten av middagen.

När vi kom tillbaka till rummet försökte vi hitta elementen eller vad det nu var som alstrade värme. Vi gick bet. Det finns inte något som borde värma, men likväl är det som i en bastu. Vi öppnade ett fönster och ytterdörren, då blev det jätteskönt. Tyvärr kan man ju inte sova med dörren öppen, det låter lite väl vågat, så under natten blev det outhärdligt varmt. Måste försöka ta reda på varför det är så varmt (det är inte mer än 10-12 grader ute, så det är inte därför) och hur man får ner temperaturen.

Categories: Inrikes | Tags: , | Leave a comment

Island 2011-07-13 – 2011-07-20

Island är ett land som alltid har lockat oss och eftersom TEMA-resor inte verkar vilja lägga till det i sitt utbud, så bestämde vi oss för att hitta en annan resebyrå. Valet föll på Hekla Travel och Den Klassiska Rundresan. Efter att först Grimsvötn hade utbrott i maj och sedan Hekla hostade en vecka innan vi åkte och Katla sedan hostade lite och spolade bort en bro några dagar innan vi åkte, så trodde vi knappt att det skulle bli av. Men avresedagen infann sig utan fler missöden.

Islänningarna verkar inte vara det mest effektiva folk i världen, men oj, vad de var utåtriktade, gästvänliga och pratglada. Jag kan definitivt tänka mig att åka tillbaka. Och vem har sagt att det är dyrt på Island? Vi blev glatt överraskade för mycket var billigare än här och nästan inget var dyrare. Lite prisexempel:

  • 3 pack Twix: ca 18 SEK
  • Litet rör Pringles: ca 10 SEK
  • 0,5 liter Coca-Cola: ca 10 – 15 SEK
  • 0,5 liter vatten: ca 5 – 10 SEK
  • Standardpizza: 85 – 115 SEK
  • Soppa: 70 – 80 SEK
  • Sandwich: ca 25 SEK

Hekla Travel däremot, gjorde oss väldigt besvikna. På deras hemsida står det att guiden ska vara skandinavisktalande och såvida man inte anser att danska är skandinaviska så är det fel. Vår guide pratade danska, med kraftig isländsk brytning. Ibland förstod inte ens danskarna henne. Själv kunde jag nog bara tillgodogöra mig hälften av vad hon sa. Vilket var synd, för jag tror att hon egentligen var duktig och hade mycket matnyttigt att berätta.

Ett annat svenska par hade fått ett annat flyg än resten av oss och det hade resebyrån ingen aning om!? Ingen mötte dem på flygplatsen när de kom och ingen hade ordnat transport till flygplatsen vid hemresan.

En annan negativ sak var det späckade programmet. Det kanske är dumt att klaga på för mycket upplevelser, men när man kväll efter kväll kommer till hotellet lagom till middagen, utan chans att ens tvätta av sig eller byta kläder, vid åtta-nio på kvällen, då blir det bara jobbigt. Ibland verkade det som att vår guide inte ville komma till hotellen för tidigt, för vissa stopp var rent onödiga. Hon var också ovillig att lämna ifrån sig viktig information frivilligt, som när beräknas lunchen/middagen/ankomst till hotellet. Vissa dagar hade vi massor av stopp där vi hade möjlighet att köpa dricka och något att äta, andra dagar stannade vi en gång på förmiddagen och sedan inte mer. Det var svårt att planera inköpen av dricka och mat, vilket gjorde att man ibland hade vätskebrist och var vrålhungrig och ibland hade man ett överflöd.

Det utlovade besöket hos islandshästar och möjlighet att rida kom aldrig heller. Ingen utvärdering har vi fått göra heller, men kanske får vi något formulär att fylla i via mail. För alla seriösa resebyråer gör väl en utvärdering och bryr sig om vad resenärerna har att säga.

Kontentan: Åk jättegärna till Island, men välj inte Hekla Travel.

Categories: Utrikes | Tags: , | Leave a comment

Onsdag 20 juli 2011

När klockan ringde kvart över fyra så var man rätt trött. Gjorde klart det mesta och gick ner för att äta frukost. Tog bara en kopp kaffe, ett ägg och en bit melon. Jag var inte riktigt hungrig, det var kanske lite för tidigt.

Vid halv sex bar det iväg till flygplatsen, det tog bara drygt en halvtimme dit. Efter incheckningen tog vi oss igenom säkerhetskontrollen. Där var riktig kalabalik. Man var tvungen att ta av sig skorna också… så det var ta av livrem, tömma fickor, ta upp netbook, ta av jacka, ta av skorna… Snart måste man väl ta av bygel-BH också. Det får ju finnas gränser…

Väl på andra sidan säkerhetskontrollen gick vi till affären. Där köpte vi en liter Pernod för 2195 ISK (ca 122 SEK) och en liter Absolut Kurant för 2699 ISK (ca 149 SEK). Vem sa att det var dyrt på Island?

Sedan var det bara att fördriva tiden. Boardingen blev dessutom jättesen, vi fick inte gå ombord förrän nästan ordinarie avgångstid. Vilket betydde 35 minuters försenad avgång. Tack och lov hade vi kortare flygtid, så vi blev bara 20 minuter försenade till slut. Planet var inte fullt och längst bak, där vi satt, var det flera rader lediga, så vi hade gott om plats. Förutom när damen framför mig helt enkelt slängde bak sin stol så långt det gick. Utan någon som helst förvarning. Jag påpekade att det fanns folk bakom henne som också behövde lite utrymme.

Klockan två landade vi på Kastrup, fick till slut våra väskor och gick till Burger King för att äta. Vi var något hungriga vid det här laget.

Vi hade en väldig tur med tåget, precis när vi kom nerför rulltrappan så tuffade det in på perrongen. Strax före halv fem var vi äntligen hemma.

Categories: Utrikes | Tags: , | Leave a comment

Tisdag 19 juli 2011

I dag blev det rena kalabaliken. Vi skulle köra iväg redan klockan 8, för att hinna med det vi hoppade över första dagen. Frukosten skulle serveras klockan 7, som vanligt. När vi kom ner visade det sig att frukosten serveras mellan 8 och 10, ingenting annat. Vår guide hade inte kollat upp det, utan bara utgått från att det var som vanligt. Den stackars personalen fick skynda på, vilket fick till följd att det som skulle serverats varmt, var kallt och allt var inte framtaget. Eftersom alla, på grund av tidsfelet, åt samtidigt, så rådde det dessutom anarki vid serveringsfaten.

Vi blev bara en kvart försenade och till första stoppet tog det bara tio minuter och det var Deildartunguhver, Europas största varma källa. Det var en märklig upplevelse att se kokande vatten strömma ur marken och de små bäckarna och pölarna rykte ordentligt.

Kokande vatten

Rykande bäckar

Därefter styrde vi kosan mot þingvellirs nationalpark. Det var också en märklig upplevelse. Här finns gränsen mellan den nordamerikanska och den europeiska kontinentalplattan och man ser det tydligt.

þingvellir

Sprickan ökar med 2,5 cm om året. Här fanns också Lagberget, där Islands 36 hövdingar samlades med sina undersåtar varje år, för att höra lagen och lösa konflikter. Historiens vingslag hördes tydligt.

Lagberget

I þingevellir stannade vi drygt en timme och sedan körde vi direkt till Reykjavik. Några rum fick vi ju inte så klart, klockan var bara halv ett, men jag var tvungen att fråga vår guide. Hon lämnar inte gärna ifrån sig viktig information frivilligt. Rummen skulle vi i alla fall få klockan tre, så vi fick ställa vårt bagage i ett låst rum (detta låsta rum visade sig vara öppet när vi kom tillbaka). Vi var hungriga så vi gick iväg mot huvudgatan och en hamburgerrestaurang vi såg i onsdags. Jag tror den hette 73, eller så var det bara numret på huset.

Hamburgerrestaurang

Vi tog varsin liten hamburgare, 90 g, med ost och bacon med pommes och en Coca-Cola var. Alltihop gick på 3300 ISK (ca 183 SEK). Vi fick sällskap av ett danskt par, de kom in alldeles efter oss så vi satte oss vid samma bord. Det gick hyfsat bra att prata trots allt.

Efter maten gick vi upp till Hallgrímskirkja. Den var mycket större och pampigare än vad jag föreställt mig.

Hallgrímskirkja

Orgeln såg riktigt mäktig ut, tyvärr var det ingen som spelade på den just då.

Orgeln

Vi tog en tur ner till vattnet också, det måste man ju när man är i en kuststad.

Utsikt från hamnpromenaden

Sedan vandrade vi tillbaka till hotellet och var där strax efter tre. Det var riktigt skönt att lägga sig ner och komma av fötterna.

Vid 18-tiden gick vi ut igen, för att få något att äta. Vi var båda lite sugna på pizza och vi hittade en pizzeria på huvudgatan Laugavegur, som hette Eldsmiðjan.

Pizzeria

Christian tog en 12″ Calcione, jag tog en 10″ Napoli och så varsin Coca-Cola. Alltihop gick på 4240 ISK (ca 235 SEK). Lite dyrt kanske, men gott var det.

På tillbakavägen råkade vi gå in i en souvenirbutik som fortfarande var öppen. Där hittade jag ett par vantar som var både tum- och fingervantar. Praktiskt när man har en smartphone, så slipper man ta av sig vantarna. Ett litet souvenirbokmärke fick följa med hem också. Vantarna kostade 2990 ISK (ca 166 SEK) och bokmärket 695 ISK (ca 38 SEK).

Eftersom vi ska bli hämtade halv sex i morgon bitti, så fick det bli en tidig kväll. Redan vid halv åtta var vi tillbaka på hotellet.

Dagens etapp

Categories: Utrikes | Tags: , | Leave a comment

Måndag 18 juli 2011

I dag när vi åt frukost fick vi veta att det varit en del jordbävningar vid Katla. Det största på 3,8 och sedan 15 mindre. Hoppas hon håller sig lugn några dagar till. En annan sak vi fick veta var att vår chaufför aldrig kört ”bakom-fjällen”-vägen med buss och när han fick veta att han skulle göra det så var hans reaktion ”Det går inte”. Det känns ju bra att resebyrån inte tar några risker med sina resenärers säkerhet. Och en himla tur var det att jag inte visste det förut, då hade jag verkligen behövt valium.

Vi körde från hotellet halv nio och åkte runt på en halvtimmes sightseeing. Det såg ut att vara en mysig liten stad, som man gärna skulle ha tittat lite på och upptäckte lite själv.

Klockan tio var vi framme i Varmahlid och gjorde ett tekniskt stopp, med inhandling av nödproviant ifall detta skulle bli det enda stoppet. Meningen var också att vi skulle titta/rida på islandshästar, men tydligen hade de inte uthyrning längre. Så frågan är ju var de red förra veckan… Det ändrades i alla fall så vi skulle försöka ta det vid hotellet i stället, för där har de uthyrning.

Halv elva stannade vi i Glaumbær, en by av torvbyggnader, som de bodde i förr. Där stannade vi i en timme, så det blev en del dödtid.

Glaumbær

Sedan åkte vi bara i en kvart, till Sauðarkrókar, där vi först stannade vid banken, så de som ville kunde ta ut pengar. Därefter körde vi tillbaka en bit, till en affär där vi köpte lunchmat. De hade salladsbuffé, där man kunde plocka vad man ville och det kostade 1495 ISK per kilo. Vår lunch gick sammanlagt på 1822 ISK (ca 83 SEK). Efter det åkte vi nästan tillbaka till banken, där vi satte oss i gräset i en backe och åt vår lunch. Det var riktigt gott och härligt, med sol och allt.

Vi körde inte mer än trekvart efter lunchen, innan det var dags för nästa stopp. Då fick vi tio minuter för att titta på åmynningen vid Blönðuos. Dessa tio minuter blev till trettio, eftersom några hittade en skrotsamlare som gjorde konst av det. Resten av oss stod bara och väntade. När alla kommit på bussen så visade det sig att caféet guiden tänkt att vi skulle fika på låg 50 m bort. Då tyckte alla att vi kan väl köra ett tag och hitta ett annat ställe. Alla utom guiden, som måste ha varit väldigt kaffetörstig, för vi körde bara några minuter, tillbaka till byn och där ville hon fika då. Resten av oss, faktiskt de flesta, hade inget vettigt alls att ta oss för. Det fanns inget speciellt att titta på. De 30 minuter vi fick här blev till 45. Guiden och chauffören kom sist. Efter detta stopp körde vi bara ett par minuter, till kyrkan som låg ungefär 100 m från fikastoppet. Där fick vi tio minuter, som blev till femton. I denna by, där det inte fanns något att titta på och ingen ville fika i, slösade vi bort 1,5 timme. I stort sett bara dödtid. Man undrar lite om guiden har något slags motvilja mot att komma till hotellet i rimlig tid.

Nästa stopp blev i alla fall inte förrän ungefär 1,5 timme senare. Då stannade vi på toppen av heden Holtarvórdurheidi med utsikt mot Eriksjökull och Langjökull.

Utsikt mot glaciärer

Vid halv sex stannade vi vid vattenfallet Glanni, där vi såg när laxarna hoppade.

Glanni

Härifrån var det bara ca en halvtimme till Foss Hotel i Reykholt, så under över alla under, vi var framme strax efter klockan 18.

Hotel Foss

Eftersom middagen var klockan 19, blev det ändå stressigt och ingen tid till något egentligen. Rummet var oväntat fint, men lukten av vattnet gör mig nästan tokig. Hela tiden stinker det ruttet ägg av svavlet. Det här hotellet var också det enda som ville ha vetalt för Internet. Visserligen bara 500 ISK (ca 27 SEK) för en timme, men ändå. Tyvärr fungerade inte det trådlösa i vårt rum, den routern var trasig. I stället fick vi en timme gratis, men då var vi tvungna att sitta vid trappavsatsen.

Middagen var bra i dag också. Till förrätt var det en sallad med mozzarella. Varmrätten var torsk på något slags grönsaksbädd och parmesan överst. Efterrätten var äpplekaka med vaniljglass. Till detta drack vi varsin stor öl, som kostade 900 ISK (ca 50 SEK) styck.

Denna dag kändes nästan helt bortkastad, med otroligt mycket dödtid och de utlovade islandshästarna har fortfarande inte synts till. Dessutom missade vi precis Snorre Sturlassons museum, som ligger precis vid hotellet. Det stängde klockan 18, några minuter innan vi kom fram.

Categories: Utrikes | Tags: , | Leave a comment

Söndag 17 juli 2011

Frukosten var riktigt bra i dag. På det här hotellet ska vi bo i två nätter och det var ju tur att det var ett såpass bra hotell. Vårt rum är jättefint och ligger högst upp, så det har snedtak. Eftersom vi ska vara här en natt till, så hoppas jag att vi hinner ta en titt på staden. Akureyri är en ”stor” stad, med ca 18000 invånare.

Även i dag åkte vi iväg halv nio och i dag var det dags att åka till Húsavik för att ge sig ut på valsafari.

Húsavik

Inget stopp gjordes innan, så vi kunde handla något. Det bådar inte gott för vätskebalansen, eftersom vi inte gavs något tillfälle att handla igår på dagen heller.

Vår båt hette Gardar, döpt efter en svensk viking.

Gardar

Det blev härliga tre timmar på båten och valar såg vi också. Det var otroligt vackert ute på fjorden, med bergen i bakgrunden.

En val

Vid halv två var vi iland igen och i stället för att äta lunch i Húsavik, så åkte vi iväg till Myvatn och Jorðböðin, ett utomhusbad.

Utomhusbad i Myvatn

Där skulle vi både äta lunch och bada på 1,5 timme, så det blev inget bad för oss. Man kan tyvärr inte hinna allt och eftersom klockan redan var över två och vi var riktigt hungriga, så fick maten gå före.

Efter bad och lunch så åkte vi vidare i området. Det var helt otroligt, det rykte och bubblade överallt. Vi stannade till i Hverir och tittade på mark som kokar och bubblande gyttja.

Ett annat stopp var vid ett ställe där det fanns något som liknade raukar.

Raukar

Ett längre stopp gjorde vi vid Skútustaðagígar och tittade på pseudo-kratrar. De ser ut som vulkaner, men bildades när het lava träffade på våt och gasrik mark och det blev en explosion.

Pseudo-krater

Vid 18-tiden var det dags för ännu ett vattenfall, Godafoss. Där slängdes avgudabilderna på de gamla asagudarna när kristendomen infördes. Gudarnas vattenfall.

Godafoss

Sedan bar det äntligen iväg mot Akureyri. Även i dag var vi så sena att vi fick åka direkt till restaurangen, Greiffin i dag också. Det känns verkligen inte bra att kuska runt hela dagarna i bussen, för att gå direkt in på restaurang och äta middag. I dag var vi visserligen en timme tidigare, men även klockan 19 är för sent för en stabbig trerätters middag. I dag fick vi hummersoppa till förrätt, något oxkött till varmrätt och något brylépuddingliknande till efterrätt. Det var gott i dag också.

Vid halv tio var vi på hotellet och stöp i säng.

Dagens etapp

Categories: Utrikes | Tags: , | Leave a comment

Lördag 16 juli 2011

Frukosten på skolan/hotellet var den klart fattigaste hittills. Det fanns inte ens något riktigt bröd.

Även i dag började bussfärden halv nio. Första stoppet var på Petras stensamling. En vanlig privatperson som samlat sten (och även annat visade det sig) sedan hon var runt fem. Nu är hon mellan åttio och nittio. Ingen verkar veta. Det var i alla fall en helt otrolig samling. Jag saknade kanske lite organisation och förklaringar om vad, hur, när, men det är ju som sagt en privat samling. Det var inte heller bara stenar, där fanns tändsticksaskar, pennor, näsdukar, uppstoppade fåglar… Jag sa till Christian att det där är en samlare, jag är ingenting mot detta.

Sedan gick turen vidare mot höglandet, Mórudalur, ett riktigt månlandskap. Tydligen var de amerikanska astronauterna här och övade innan månlandningen 1969. Det förstår man.

Här var det också lunchdags, på ett ställe som verkligen låg mitt ute i ingenting. Där blev vi serverade en köttsoppa utan kött och för det tog de 1490 ISK (ca 82 SEK). Skulle inte rekommendera någon att äta där. Men ta gärna en titt på det som måste vara världens charmigaste bensinstation.

Bensinstaion

Därefter var det dags för vattenfallet Dettifoss, Europas mäktigaste vattenfall.

Sedan åkte vi vidare till Ásbyrgi, en hästskoformad ravin, som sägs vara ett hovavtryck från Sleipner.

Sleipners hovavtryck

Längst inne i ravinen fanns en liten sjö, som hade ett rikt fågelliv. Egentligen är det inte klokt vad vackert det är här.

Grön och skön sjö

När vi var klara där körde vi vidare mot norra Island, där havet är Norra Ishavet och närmaste granne är Nordpolen.

Norra Ishavet

I dag var vi så sena till Akureyri att vi åkte direkt till restaurangen, Greiffin, för att äta en trerätters middag, klockan halv nio på kvällen. Den var visserligen väldigt god, men så mycket mat och sedan gå och lägga sig är inte så lyckat.

Till hotellet kom vi inte förrän klockan var nästan halv elva.

Hotel Akureyri

Det värsta var nog ändå att vi inte hade ett ända stopp sedan klockan tio på förmiddagen där vi kunde köpa dricka. Hade sådan vätskebrist att jag hade riktiga skakningar och var helt mosig i huvudet efter att ha varit igång från sju på morgonen till halv elva på kvällen. Det hade också varit kul om man hunnit duscha någongång.

Dagens etapp

Categories: Utrikes | Tags: , | Leave a comment

Fredag 15 juli 2011

Frukosten var OK även här och när den var aväten bar det iväg, halv nio, mot Skaftafell nationalpark. Här fanns det ett vattenfall, Svartifoss, på 45 minuters gångavstånd. Självklart måste man se det. Jag blev lite misstänksam när en skylt sa att det var 1,5 km dit, det tar normalt inte 45 minuter. Jag hade rätt, det var inte normalt. Stigen gick rätt upp och gjorde det i stort sett hela tiden. Ungefär halvvägs fanns det ännu ett vattenfall, Hundafoss.

Hundafoss

Efter ytterligare en stund kom vi till slut fram till Svartifoss och promenaden var värd att göra. Inte bara för vattenfallet, utan också för utsikten.

Svartifoss

Man ska kunna se Islands högsta punkt, Hvannadalshnjúkur, härifrån, men tyvärr var det väldigt dimmigt åt det hållet. Växterna var också intressanta, här fanns också något som liknade björnloka. En liten skum buke, som verkar finnas överallt och några små, söta lila blommor hittade jag också.

Björnlokeliknande blomma Midsommarblomster Lila blommor Silverbuske

Nedvägen gick lite lättare och efter en stunds vila åkte vi iväg, en tur på ca tio minuter, till en glaciärtunga, Svínafellsjökull. Den var riktigt maffig och den lilla promenaden dit var väl värd det.

Glaciär

Efter det besöket var det dags för lunch och den skulle intas på ett litet ställe en bit bort. Där fanns liksom ingenting. Det var ett riktigt dåligt lunchställe, med dyr mat och inte speciellt mycket att välja på. Förmodligen stannade vi där för att chaufförer och guider hade en speciell disk där de fick riktig och god mat. Vi köpte bara några mackor och en dricka, det gick på 1905 ISK (ca 105 SEK).

Efter ”lunchen” begav vi oss till Jökulssárlón, där vi skulle åka amfibiebåt bland ”isberg”.

Amfibiebåt

Många andra i gruppen verkade tro att vi skulle på en polarexpedition. De stod och klädde på sig plagg efter plagg. I gången på bussen. Vilket betydde att ingen annan vare sig kom in eller ut.

Turen gick i alla fall ut på lagunen och ut bland de så kallade isbergen. De flesta var ganska små, men en del var lite större.

Isberg

Båtguiden tog också upp en bit inlandsis, ca fem miljoner gammal, som vi också fick smaka på.

Dessvärre var det väldigt dimmigt så man såg bara det som var alldeles nära, varken glaciär eller land syntes.

Dimmigt bland isbergen

Vi är helt säkra på att han som körde båten lyckades köra vilse, dessutom, för plötsligt kom en annan kille i en liten båt och pekade åt motsatt håll. Vi är också ganska säkra på att en normal tur är ca 25 minuter. Vår varade i drygt 45.

Sedan bar det iväg mot Östfjordarna, ett pampigt landskap, med en karg kustlinje.

Östfjordarna

Toalettstoppet i Höfn avlöpte inte helt enligt planerna, för biblioteket där toaletten låg, stängde klockan 16 och vi var där tio över. Vi fick i alla fall handlat en del proviant i affären där, ifall middagen skulle dröja i dag också. Det visste vi ju inte ännu. Det tekniska stoppet i Djupivagur blev inte heller så bra, för restaurangen hade börjat ta betalt för toalettbesök. Planeringen är inte jättebra.

Djupivagur

Det var också ungefär här som vi fick veta att hotellet vi skulle bo på var en gammal skola. När vi kom fram till Hotel Stadarborg vid halv åtta, fick vi ett rum med två enkelsängar och det var ungefär det sämsta hotell jag bott på. Bortsett från Bulgarien. En strömkontakt var nedriven från väggen och hängde löst. Strömkontakten i badrummet satt alldeles vid handfatet.

Strömkontakt nära vatten?

Middag blev det klockan åtta och det blev en trerätters. Förrätten var något slags soppa, tomat eller grönsak. Varmrätten var lamm med pepparsås och bakad potatis. Efterrätten var yoghurt med grädde. Tror vi. Vi drack varsin öl, som kostade 1000 ISK (ca 55 SEK).

Categories: Utrikes | Tags: , | Leave a comment

Torsdag 14 juli 2011

Vaknade givetvis redan vid fyra, men lyckades somna om, men de där två timmarna som skiljer, kommer att ställa till det.

Frukosten var helt OK, där fanns både skinka och ost, men inget varmt, som äggröra. Kaffet var också gott.

Klockan nio fick vi träffa vår guide, som är isländska och heter något jag överhuvudtaget inte uppfattade (tror det var Hafdís). Till min stora förskräckelse pratade hon inte heller skandinaviska, utan danska. Med isländsk brytning. Det här kommer att bli besvärligt.

Eftersom Katla hostade lite i helgen och skickade iväg en flodvåg som rev ner en bro på väg 1, kunde vi inte åka som det var tänkt. Det betydde att resan skulle gå via ”bakom-fjällen”-vägen och ta betydligt längre tid. Besöket på þingvellir blev därför flyttat till slutet av resan och vi begav oss i stället direkt mot Geysir-området.

Väl framme blev vi avsläppta och fick gå på egen hand och titta på alla gejsrar och bubblande hål. Där fanns massor. Den gamle Geysir, som gett namn åt alla andra, men nu tröttnat och sällan eller aldrig skickar upp några vattenkaskader. Där fanns också Blesi, Konungshver, Litli Geysir och den magnifika Strokkur, som axlat manteln efter Geysir.

Blesi Litli-Geysir

Strokkur

Sedan åkte vi till Gullfoss, ett riktigt mäktigt vattenfall.

Där åt vi också lunch. En lammsoppa, en toast, en vatten och en Coca-Cola gick löst på 2100 ISK (ca 116 SEK). Lammsoppan var dessutom god också.

Efter lunchen var det dags att ge sig in på ”bakom-fjällen”-vägen, som visade sig vara ett äventyr i sig. I stort sett halva dagen hade vi Hekla som sällskap, bara det hade ju räckt.

Hekla

Vägen var egentligen ingen väg, utan mer en stig, som gick över, mellan och runt bergen. Ibland körde vi ”obroat”, ett nytt ord vi fick lära oss och som betyder att man kör genom vatten, floder, som råkar gå över vägen.

Vi stannade vid ett annat vattenfall, som jag inte kommer ihåg namnet på, men vacker var det. Underliga växter fanns där också.

Vattenfall

Sista stoppet i civilisationen gjorde vi på ett ställe som hette Hrauneyar. Där var man tvungen att ta av sig skorna, om man skulle gå in.

Efter någon timme stötte vi på en annan buss, som gått sönder. Det blev till en oplanerad, men välbehövlig paus. Ännu hade ändå inte vägen blivit riktigt bedrövlig. Vi stötte också på ett gäng islandshästar, neongrön lava, vägar som gick rätt upp, rätt ner, genom floder och förbi asktäckta berg.

Islandshästar Neongrön lava Asktäckta berg Bakom fjällen

Till slut kom vi fram till något som liknade en campingplats. Där kunde vi äntligen gå på toaletten.

Toaletter på campingen

Klockan 21 var vi äntligen framme vid hotellet. Eller hotellet, det var egentligen bara en barack utslängd mitt i ödemarken. Nupar hette det i alla fall och som granne hade vi Vattnajökull och Grimsvötn. Hela marken var täckt av aska efter utbrottet i maj.

Hotell Nupar

Middagen var en buffé och maten var helt OK. Fast personalen var kanske inte riktigt effektiv, men trevlig.

Efter denna äventyrliga dag, med sex timmars skumpande på en liten stig där fyrhjulsfrift krävdes, i vår turistbuss, och den sena middagen, stöp vi i säng. Tyvärr var det otroligt varmt i rummet och tjockt täcke även här.

Dagens etapp

Categories: Utrikes | Tags: , | Leave a comment