För tredje året i rad gjorde vi vårt årliga Göteborgsbesök lagom till Kulturkalaset, så det börjar bli en tradition. Det här brukar vara den bästa helgen på hela året för mig, när jag äntligen får komma tillbaka till min älskade hemstad.

Vårt nya favorithotell har blivit First Hotel G, som ligger ovanpå Centralstationen och det passar ju bra nu när vi åker tåg dit. Det är ett riktigt bra hotell, med hyfsat stora rum och det verkar också vara välisolerat, för man hör ingenting utifrån och mer centralt än så här blir det knappt. Frukosten är kanske inte den mest generösa vi ätit, men de har både äggröra och bacon och det räcker ju.

I paketet vi köpte i år ingick också Göteborg City Card för tre dygn, vilket även det passar oss jättebra för vi leker verkligen turister varje år. Vi åker Paddan, Stinsen, sightseeingbuss, går på museuem och allt som hör till i en stad. Bonusen med att lägga besöket under kalaset är att det finns alla typer av mat överallt och alla glada människor.

Om du känner att du behöver ett 24-timmars Göteborg City Card, så lottar jag ut ett här. Den utlottningen går ut i morgon söndag, klockan 15.00, men om intresse finns så kommer jag att lotta ut ett till.

Så i dag kom det sorgliga avskedet till min favoritstad. Tåget gick inte förrän klockan 10, så vi hade gott om tid, speciellt med tanke på att det inte tar mer än knappt fem minuter att gå till tåget från hotellet.

Tyvärr gick inte tågresan helt smidigt. Vi hade inte kommit speciellt långt förrän lokföraren sa att det var tekniskt fel på tåget och att det inte skulle gå att köra över Öresundsbron med det. Det tycker man ju kanske att det inte skulle påverka oss, men SJ bestämde att tågbytet skulle ske i Markaryd (vi skulle helt enkelt byta tåg med dem som var på väg mot Göteborg). Det sas att tågen skulle stanna bredvid varandra så det bara skulle vara att gå tvärs över perrongen och ta samma plats. Tyvärr är det ju så att vagnarna är i olika ordning, beroende på om tåget går söderut eller norrut. Så alla som satt längst fram i det gamla tåget fick gå till helt andra änden av det nya tåget. Med tanke på att perrongen inte var många meter bred och att alla som satt i mitten av tåget blockerade hela bredden så gick det ändå ganska smidigt. Vi blev inte mer än tio minuter försenade hem.

I dag var det strålande solsken igen, men innan vi tog vara på solen så gjorde vi Nordstan. Vi var inne i massor av affärer, bland annat Clas Ohlson, där jag köpte cykellampor, en röd och en vit. Fast jag ska inte ha dem på någon cykel, utan på ryggsäcken tänkte jag. Då kanske jag syns ordentligt i höst och vinter.

Vi tog en fika på Café Prego, en latte, en Mer och en chokladboll kostade hutlösa 67 kronor. Sedan tyckte vi att det fick räcka med shopping ett tag och vi gick till Gustaf Adolfs torg för att åka minitåget Stinsen. Vi gillar sådana där minitåg. Turen verkade vara lite kortare i år för den tog bara 30 minuter. Men det var roligt ändå. När vi komm tillbaka, gick vi upp till Storan. Där tänkte vi åka Sightseeingbussen. Det var drygt en halvtimme kvar tills den skuke gå, så vi gick över gatan och tog en korv i Bältespännarparken så länge.

Den här bussturen har vi aldrig åkt förut, så det var extra kul. Den gick upp till Masthugget, körde längs Vegagatan (kära minnen härifrån), Vasagatan, Allén, Korsvägen och via (båda) Ullevi tillbaka till Storan.

Tyvärr förstördes allt lite av att skivan med ”pratet” verkade vara lite för gammal och hade ett par rejäla hack. Det första lyckades chauffören fixa så vi inte missade något till slut, men vid det andra tror jag han gav upp och bara stängde av. Det kändes i alla fall som att det saknades en del information om slutet av turen. Ett mindre störningsmoment var den ibland usla översättningen till engelska. ”State theater”? Och sedan när är Hisingen en halvö?

Efter den rundturen gick vi tillbaka till Nordstan via att stopp vid Kungsportsplatsen, där vi såg lite av ett uppträdande av Flying Dutchmen. Väl tillbaka i shoppingen så fick jag äntligen köpt mina böcker (köp fyra pocket och betala för tre). På Åhléns den här gången, eftersom de faktiskt var billigast. Deras pocket kostade ”bara” 72 kronor och dessutom hade de massor av storpocket för bara 49 kronor. Det kan man ju inte stå emot.

Sedan gick vi tillbaka till hotellet för att vila innan det var dags för middag. Vi hade lite problem att hitta någonstans att äta, eftersom stället vi tänkt oss (North American Sports & Restaurant) tydligen var stängt efter en brand. De enda andra restauranger vi kunde hitta på goteborg.com och gastrogate verkade vara de trendiga ställena och sådana vill vi inte gå på. Till slut kom jag ihåg Jensens Böfhus, som jag såg när vi åkte med Paddan. Det verkade gå hem även hos Christian.

Det var fler som kommit på idén att äta ute i dag och också på Jensens Böfhus. Det var kö ut på gatan, men det tog bara ungefär en kvart att få ett bord ändå. Väl inne så beställde Christian Bygg din egen hamburgare (124 kronor) och en stor stark (56 kronor). Jag beställde en Nachos med kyckling (89 kronor) och en Hof (54 kronor). Christian sa att hans hamburgare var god och min mat vet jag med all säkerhet var riktigt, riktigt god.

Efter maten tog vi en liten promenad till Kungstorget, där vi satte oss en stund vid kanalen och tittade lite på allt folk som satt, stod och gick överallt. Sedan gick vi tillbaka till hotellet igen.

Dagens resultat med Göteborgskortet (235 kronor):
Stinsen 90 kronor
Sightseeingbuss 145 kronor

Trots alla hotellnätter denna sommar så har vi inte fått äggröra och bacon en enda gång. Förrän nu. Det var verkligen på tiden.

I dag regnade det, precis som utlovat, så vi tyckte att ett besök på Volvo Museum kunde passa bra. Det blev först spårvagn, femman, till Eketrägatan och där bytte vi till buss, 32, till Arendal Skans. Det tog oss en dryg timme att gå igenom muséet och det var riktigt kul. På vägen såg vi den allra första serietillverkade 144:an (chassinummer 00000001), Helgonets bil P1900, en härlig Amazon (jag älskar Amazoner, har aldrig ägt någon, men oj, vad de är fina), massor av konceptbilar och prototyper. Det är ett besök jag verkligen kan rekommendera till alla som överhuvudtaget är lite intresserade av bilar.

Sedan åkte vi samma väg tillbaka och eftersom det var lunchdags så tog vi en avstickare till Burger King, där man fick en Whopper gratis om man köpte ett Whopper Meal (med kupong från Göteborgskortet).

När hamburgaren var uppäten startade vi upp Västtrafiks sightseeing-app för spårvagn för att ta en liten utflykt. Vi fick börja med att gå till Drottningtorget och där ta 2:ans spårvagn mot Krokslätt, byte till 6:an mot Länsmansgården vid Korsvägen och byte till 2:an mot Krokslätt på Linnéplatsen, därefter tillbaka till Drottningtorget. Det var riktigt roligt att åka runt där och appen pratade och berättade under tiden. Det roligaste var nog tunneln mellan Mölndalsvägen och Chalmers. Den fanns inte när jag flyttade och jag hade heller ingen aning om att den fanns där nu. Lite överraskad blev jag.

Turen tog ungefär en timme, men den ska egentligen, enligt appen, ta 40 minuter. Men med så små marginaler för byten, typ en minut, så missade vi två gånger. Om de bara får fler turer, de verkar bara ha en nu, så kan nog detta bli riktigt bra.

En liten siesta blev det sedan, innan det var dags att ta sig till Amazing Thai för den årliga middagen med min släkt. I alla fall en del av den, alla kunde inte. I år var det mamma, bror och svägerska. Det är alltid lika kul att träffa dem, tyvärr blir det inte så ofta. Vi var tre som ville ha menyn (minimum för att få välja den) och det har jag ätit tre gånger nu. En gång om året funkar ju, då hinner man inte tröttna. Tyvärr har stället blivit sämre för varje år. Första året var allt jättebra, andra året var maten fortfarande jättebra, men personalen dålig. I år var maten OK (kycklingen var inte klar, det låg ett stort hårstrå i glassbuffén) och personalen var en katastrof. Bland annat kunde den som bar ut maten inte se skillnad på oxfilé och kycklinglår. Svägerskan beställde oxfilé, men fick in någon annans mat, kycklinglår. Christian fick en stor stark, fast han beställde en Hof. De hade ingen mangosorbet, trots att den ingår i menyn. Så detta var nog sista gången vi var här, det räcker nog med tre gånger. Till nästa år ska vi hitta något annat. Min mat och en Hof gick på 344 kronor och trots att maten fortfarande var god, så kändes det inte som att det var värt det.

Efter middagen gick Christian och jag till Liseberg för att titta på Orup. Mirakulöst nog så hade vädret klarnat upp och det var till och med lite sol. Tyvärr kan vi inte räkna inträdet som intjänat, det var gratis från klockan 19. Vi hittade en liten trevlig parkbänk uppe vid gången mittemot Stora Scenen, där vi faktiskt såg jättebra. Det var inte jättemycket folk, så det hade nog gått bra att vara en bit längre fram, men man står och går så mycket när man är här att man faktiskt bara vill sitta ner ibland.

Orup började spela exakt klockan åtta. Det gillar jag. Konstigt nog så började han med ett par nya låtar, det gjorde ju så att publiken inte kom igång riktigt. Inte förrän har började dra den ena gamla hiten efter den andra. Tyvärr så saknades en låt, min favorit så klart, MB. Lite märkligt att han inte spelade den. Det var i alla fall en helt OK konsert och när den var slut tog vi vagnen tillbaka till hotellet. Helt slut var vi efter denna späckade dag.

Dagens resultat för Göteborgskortet (180 kronor):
Volvo Museum 50 kronor
Burger King 46 kronor
Spårvagn 84 kronor

Då var det äntligen dags för den årliga ”hemresan” till Göteborg och Göteborgskalaset (ja, jag kallar det fortfarande så. Dels för att det hette så när jag flyttade därifrån och dels för att… Kulturkalaset? Ni hör ju själva.) Det här är tredje året som den här resan görs under kalaset, det finns ju så mycket att se, göra, äta de där dagarna.

Det blev givetvis tåg i år också, varför ta bilen och ha problem med parkering och allt, när man ändå aldrig rör den sedan. Dessutom bor vi ju numera på hotellet ovanpå Centralstationen, G.

Vi var framme redan vid ett-tiden och gick de få metrarna till hotellet. Där fick vi, i alla fall till min förvåning, vårt rum direkt. Även i år blev det på fjärde våningen, men en korridor längre ut. Ingen utsikt ut, men det gör inte så mycket. I paketet vi köpte ingick också varsitt Göteborgskort 72 timmar, det kostar annars 495 kronor styck. Så det är bara att börja räkna på hur mycket man tjänat…

När vi ställt in våra grejor, så gick vi ut igen. Det var ju luchtid. Och jag hade bestämt att vi skulle till Gourmetkorv och äta. Det stället läste jag om förra hösten och jag har pratat om det sedan dess. Det var inte speciellt långt att gå, bara till Grönsakstorget och det tog bara några minuter. Vi höll på att missa det, för stort var det inte. Det såg inte alls ut som jag hade tänkt mig, utan var mer som ett ”hål-i-väggen”.

Vi bestämde oss i alla fall för varsin Tjockis-meny (ja, den heter så och det är för att korven är tjock). Jag tog en argentinsk chorizo med chiliröra och Christian tog en Käsekrainer med curryröra. Till det fick man också mos och en brödskiva, som jag faktiskt tror var vitlöksbröd, och en dricka. Tjockis-menyn kostade 69 kronor.

Dessvärre fanns det ingenstans att sitta och äta, det fanns typ tre bord ute på trottoaren, men där var upptaget. Vi gick en liten bit och hittade en bänk där vi satte oss. Korven var riktigt god och jag vet inte om det var den eller chiliröran som det var lite sting i, men det var precis perfekt. Jag kan mycket väl tänka mig att gå dit igen. Nästa år. Fast lite besviken blev jag på lokalen.

Vi hade egentligen inga planer, men det var fint väder, så vi tänkte gå förbi Paddan-båtarna för att se om det var någon kö. Det var det inte, så vi fyllde snabbt i våra Göteborgskort och fick våra biljetter. Det var så perfekt timat att båten precis skulle gå också. Vi har ju hört de flesta berättelserna förut, men det är alltid kul att se Göteborg från vattnet och man måste ju passa på när solen skiner.

När turen var slut, efter ca 50 minuter, så visste vi inte vad vi skulle göra. Först tänkte vi att vi kanske kunde ta en tur med sightseeingbussen, men tydligen är det höst nu och sista turen gick klockan tre, så det var ju för sent för den. Oftast brukar vi ju gå till Liseberg på torsdagen, men dit tänkte vi ju oss i morgon för att se på Orup (förutsatt att skyfallet som är varnat för inte kommer). Samtidigt måste man ju som sagt passa på när det är fint väder och det var det verkligen, gratis inträde har vi ju också, så det fick bli vagnen till Liseberg.

Vi köpte oss varsin glass och satte oss för att titta lite (en av dem vi såg var Claes Malmberg). När glassen var slut gick vi och ställde oss vid Kållerado. Där har de tydligen insett att folk tycker om att se när andra blir dyngsura, så de hade fixat en del slumpmässiga vattenstrålar som sköt ut över ”båtarna”. Det var riktigt roligt. Det enda sanna glädjen är skadeglädjen, eller hur var det nu?

En attraktion jag gärna ville titta närmre på var AtmosFear, men det var stängd. Troligen lider den av samma som föregångaren ”Stoppnålen”. Trist att man inte fick se den.

Efter besöket på Liseberg tog vi oss tillbaka till hotellet, med spårvagn, och med ett stopp på Hemköp i Nordstan för att köpa dricka.

När vi kom tillbaka till hotellet var vi helt slut i våra stackars fötter, så det blev ingen mer utflykt i dag. Tyvärr upptäckte jag också att min GPS-spårning inte fungerat i dag, eftersom jag uppdaterat appen och inte loggat in igen. Hur skulle jag kunna veta att man behövde det? Speciellt som att den lilla ikonen var där den skulle vara och det stod att GPS-polling gjordes var 10:e minut. Sur blev jag.

Dagens resultat Göteborgskortet (267 kronor):
Paddanbåten 145 kronor
Inträde Liseberg 80 kronor
Spårvagn 42 kronor