browser icon
You are using an insecure version of your web browser. Please update your browser!
Using an outdated browser makes your computer unsafe. For a safer, faster, more enjoyable user experience, please update your browser today or try a newer browser.

Torsdag 14 juli 2011

Posted by on 14 juli, 2011

Vaknade givetvis redan vid fyra, men lyckades somna om, men de där två timmarna som skiljer, kommer att ställa till det.

Frukosten var helt OK, där fanns både skinka och ost, men inget varmt, som äggröra. Kaffet var också gott.

Klockan nio fick vi träffa vår guide, som är isländska och heter något jag överhuvudtaget inte uppfattade (tror det var Hafdís). Till min stora förskräckelse pratade hon inte heller skandinaviska, utan danska. Med isländsk brytning. Det här kommer att bli besvärligt.

Eftersom Katla hostade lite i helgen och skickade iväg en flodvåg som rev ner en bro på väg 1, kunde vi inte åka som det var tänkt. Det betydde att resan skulle gå via ”bakom-fjällen”-vägen och ta betydligt längre tid. Besöket på þingvellir blev därför flyttat till slutet av resan och vi begav oss i stället direkt mot Geysir-området.

Väl framme blev vi avsläppta och fick gå på egen hand och titta på alla gejsrar och bubblande hål. Där fanns massor. Den gamle Geysir, som gett namn åt alla andra, men nu tröttnat och sällan eller aldrig skickar upp några vattenkaskader. Där fanns också Blesi, Konungshver, Litli Geysir och den magnifika Strokkur, som axlat manteln efter Geysir.

Blesi Litli-Geysir

Strokkur

Sedan åkte vi till Gullfoss, ett riktigt mäktigt vattenfall.

Där åt vi också lunch. En lammsoppa, en toast, en vatten och en Coca-Cola gick löst på 2100 ISK (ca 116 SEK). Lammsoppan var dessutom god också.

Efter lunchen var det dags att ge sig in på ”bakom-fjällen”-vägen, som visade sig vara ett äventyr i sig. I stort sett halva dagen hade vi Hekla som sällskap, bara det hade ju räckt.

Hekla

Vägen var egentligen ingen väg, utan mer en stig, som gick över, mellan och runt bergen. Ibland körde vi ”obroat”, ett nytt ord vi fick lära oss och som betyder att man kör genom vatten, floder, som råkar gå över vägen.

Vi stannade vid ett annat vattenfall, som jag inte kommer ihåg namnet på, men vacker var det. Underliga växter fanns där också.

Vattenfall

Sista stoppet i civilisationen gjorde vi på ett ställe som hette Hrauneyar. Där var man tvungen att ta av sig skorna, om man skulle gå in.

Efter någon timme stötte vi på en annan buss, som gått sönder. Det blev till en oplanerad, men välbehövlig paus. Ännu hade ändå inte vägen blivit riktigt bedrövlig. Vi stötte också på ett gäng islandshästar, neongrön lava, vägar som gick rätt upp, rätt ner, genom floder och förbi asktäckta berg.

Islandshästar Neongrön lava Asktäckta berg Bakom fjällen

Till slut kom vi fram till något som liknade en campingplats. Där kunde vi äntligen gå på toaletten.

Toaletter på campingen

Klockan 21 var vi äntligen framme vid hotellet. Eller hotellet, det var egentligen bara en barack utslängd mitt i ödemarken. Nupar hette det i alla fall och som granne hade vi Vattnajökull och Grimsvötn. Hela marken var täckt av aska efter utbrottet i maj.

Hotell Nupar

Middagen var en buffé och maten var helt OK. Fast personalen var kanske inte riktigt effektiv, men trevlig.

Efter denna äventyrliga dag, med sex timmars skumpande på en liten stig där fyrhjulsfrift krävdes, i vår turistbuss, och den sena middagen, stöp vi i säng. Tyvärr var det otroligt varmt i rummet och tjockt täcke även här.

Dagens etapp

Kommentera